Nu är det så här: Vi har en liten PEVA fot som vi gipsar! Denna lilla ska gipsas om på Måndag.
Idag när vi gipsar säger Doktor A. Jaha, hur dags vill du jag ska komma in på Måndag och gipsa M? (Dr A har nämligen lediga Måndagar)
Det får du bestämma, jag har semester.
Tystnad uppstår............................
Men......vem ska då hjälpa mej? Det får väl H göra, säger jag. Men hon har ju aldrig hjälpt till med detta förut...säger A
Nääää, men jag har försökt att få med henne.
Är det L jag ska prata med om detta säger Dr A? Ja det får du göra säger jag.
A pratar med L, som i sin tur ska prata med H.
Så på Måndag står jag bredvid. H får klippa gipsarna, jag gipsar fot nr 1. Tittar på när H gipsar fot 2.
Ger råd/tips/ är moraliskt stöd, och slutför det hela med kantning osv osv.
Och jag får övertid...tar det i PENGAR (för det gillar jag)
Och nu kommer skrytet// Dr A säger till chef L. Hur ska det bli den dagen Carin slutar.
Då svarar L// Du behöver inta vara orolig, hon kommer att jobba tills hon blir 75!!!!
Ja, så blir det när personer blir inventarier. Man har varit för länge och blir tagen för given - MEN - man har skaffat en enorm kunskap och erfarenhet som gör att andra känner sig i underläge utan att det egentligen behövs...
SvaraRaderaMen det kallas ibland att .....
man är en institution och vedertaget 1:a val